Akut mag-tarminflammation katt
Inledning
Akut sjukdom med kräkning och eller diarre är mycket vanligt hos katt. Kallas även för akut gastroenterit. Det kan vara allt från lite lös avföring till livshotande diarretillstånd och orsakerna är många. Ibland är behandlingen enkel, ibland krävs intensivvård. Följande är en översiktsartikel över vanliga orsaker och deras behandling.
Orsak
Katter är normalt mycket kräsna med vad de stoppar i sig men ibland blir det fel och då kommer tarmfloran i obalans. Giftiga växter, kemikalier, vissa mediciner (tex antiinflammatoriska mediciner, antibiotika), plötsliga foderbyten (om det nya fodret innehåller ämnen som tarmen inte är van att bryta ner), virus (parvo det mest kända viruset) , bakterier (salmonella) och parasiter (tex giardia, spolmask) är andra orsaker.
Sjukdomar i andra organ som lever, njure och bukspottskörtel kan ge kräkningar och diarre. Tumörer i magsäck och tarm också.
Symptom
Kräkningar och/eller diarre av olika frekvens och mängd. Ibland blodblandat. Tecken på buksmärtor, feber, uttorkning (dehydrering), matvägran (anorexi), oro, buksmärtor, påverkat allmäntillstånd.
Diagnos
Symtomen är ofta uppenbara nog men att fastställa den exakta orsaken är inte alltid lätt. Vet djurägaren med sig att man bytte foder dagen innan eller såg katten äta något olämpligt så kan man ju misstänka detta men andra gånger kommer symtomen utan någon förklaring. Då akuta mag-tarmproblem ofta är relativt enkla att behandla så är det sällan man bryr sig om att försöka fastställa exakt orsak. Det kostar bara mycket pengar och för det mesta hittar man ingen förklaring.
Om sjukdomen är allvarlig, utdragen eller återkommer bör man dock undersöka vidare. I första hand brukar man ta ett avföringsprov och leta efter parasiter samt testa för parvovirus. Ibland kan det bli aktuellt att odla salmonella eller andra bakterier.
Ultraljud och röntgen kan bidra med värdefull information. Ultraljudet ger en detaljerad bild av tarmens och magsäckens olika lager, hur de rör sig (peristaltik) och hur mycket vätska det finns i tarmen. Röntgen ger en bra översikt över alla bukorgans storlek och läge och kan direkt identifiera vissa typer av främmande föremål som kan fastna i tarmen och orsaka kräkning tex stenar. Alla föremål syns dock inte på röntgen men då kan man göra en kontraströntgen. Man ger en vätska som syns på röntgen och tar sedan nya bilder med 30-60 minuters mellanrum och ser hur vätskan rör sig genom tarmen. Stannar den vid eller omger den ett föremål så ser man det ofta tydligt. Problemet är med föremål som sitter halvfast och släpper förbi en del vätska (kallas partiella främmande kroppar).
Ett allmänt blodprov för kontroll av röda och vita blodkroppar bör göras (Finns tecken på brist av vita blodkroppar? Parvovirus kan orsaka detta) samt kontroll att lever, njurar och bukspottskörtel fungerar. Blodsocker är också bra framför allt hos kattungar som lätt blir livshotande dåliga av kräkning och diarre.
I svåra fall med kraftig uttorkning bör blodsalter och pH mätas. Det är rubbningar i dessa värden som kan leda till döden, framför allt hos unga eller gamla individer.
Behandling
Har man en katt yngre än 6 månader bör man alltid konsultera veterinär eftersom de snabbt kan bli mycket dåliga. Man bör även vara extra försiktig med äldre katter eller katter som redan har någon annan sjukdom.
En katt som fortfarande är pigg och glad trots diarre och enstaka kräkningar kan man prova att behandla hemma. Om den inte har kräkningar ger man småportioner med mat tex lite kokt torsk eller kokt kyckling med ris. Ett enkelt och bra alternativ är att köpa ett färdigt medicinskt dietfoder vilka är balanserade för att ge optimal näring utan att ytterligare irritera tarmslemhinnan. De första dagarna ger man foder i småportioner (4-6 gånger eller mer) per dag för att tarmen ska få lite åt gången att arbeta med. Om diarren stannar av kan man sedan på ca en vecka successivt sänka antalet utfodringar till det normala. Sedan gör man en försiktig övergång till kattens vanliga foder genom att blanda i lite vanlig mat i dietmaten och dag för dag öka dosen vanligt foder/minska dietmaten tills man på 5-7 dagar gått över helt till den normala dieten.
Komplettera gärna fodret med kosttillskott som lugnar tarmslemhinnan. Det finns flera olika sorters tillskott som innehåller mineraler, fibrer, lerämnen, prebiotika och probiotika. Dessa ämnen tillför näring till cellerna i tarmslemhinnan, binder toxiner i tarmen så att det inte skadar slemhinnan eller tas upp i kroppen, stimulerar tillväxt av den normala tarmfloran eller tillför nya bakterier.
Tillgång till friskt vatten är viktigt och kontrollera att katten dricker (Se vätskebehov nedan under kräkningar).
Om katten kräks bär man avvakta med mat tills kräkningarna upphört. Ofta kan ett halvt till ett dygns fasta vara motiverat. Under tiden är det viktigt att katten får i sig vätska. Vanligt vatten i småportioner (en tesked/matsked åt gången beroende på storlek) fördelat över hela dygnet. Som ett ungefärligt mått kan sägas att 0,5 deciliter vatten per kilokroppsvikt och dygn är minimi-behovet. Är förlusterna stora (både upprepade kräkningar och sprutande diarre) kan vätskebehovet öka ytterligare.
När kräkningarna upphört kan man sedan börja ge mat i småportioner precis som vid diarre ovan. Observera att katter är känsliga för svält och aldrig ska svälta mer än ett, max två, dygn innan man kontaktar veterinär.
När ska man då kontakta veterinär? Enklaste regeln är att alltid ringa sin veterinär och be om råd. Några tumregler kan man dock ha. Kontakta veterinär om:
- Katten är medtagen, trött och hängig.
- Katten har blod i kräkningarna/avföringen.
- Ingen förbättring av diarre trots 3-4 dagars behandling hemma.
- Kräkningar fortsätter trots 12 timmars svält (kontakta veterinär tidigare om katten kräks flera gånger i timmen eller är trött och medtagen).
Hos veterinären görs en undersökning av katten. Var beredd att svara på frågor om hur ofta den kräks/har avföring, hur länge problemet har pågått, hur det som producerats ser ut, vad katten äter, om den får några mediciner och om den tidigare haft problem med mage/tarm. Se vidare under diagnos ovan.
Beroende på misstänkt bakomliggande orsak sätts specifik behandling in.
Intravenöst dropp är ett bra sätt att få i katten vätska. Rubbningar i blodsalter och pH kan justeras med korrekt dropp. Ska katten ha dropp direkt i blodet måste den dock ofta stanna hos veterinären. Ett enkelt sätt att snabbt ge dropp till katter, som i övrigt kan behandlas i hemmet, är att ge droppet under huden (subkutant) i nackskinnet. Metoden fungerar oftast bra bara katten är lite samarbetsvillig.
Antibiotika används relativt sällan men kan vara motiverat i svåra fall då risk för blodförgiftning finns eller en rubbning i bakteriefloran i tarmen misstänks. Vissa parasiter som tex Giardia kan behandlas med speciella typer av antibiotika.
Virus kan inte behandlas med mediciner utan här får man inrikta sig på att ge understödjande behandling tills kroppen förmår göras sig av med viruset själv.
Kräkningar kan lindras med medel som minskar syraproduktionen.
Misstänks mask ligga bakom kan avmaskningsmedel ges.
Dier ges på samma sätt som hemma dvs när symptomen avtar inleds små portioner dietmat osv.
Förebyggande
Ge ett bra foder och respektera hållbarhetsdatum. Vaccinera mot parvo (anledningen till att parvo trots allt är relativt sällsynt idag är att folk sköter sina katters vaccinationer). Se till att katten avmaskas korrekt och ta avföringsprov om du har anledning att misstänka att din katt har mycket mask.
